Hemma!
Välbehållen t o m och inte i en urna - lovely.
Nä men seriöst, om det vore så att vi störtade så tror jag ju knappast att det skulle finnas nåt kvar att bränna/begrava iaf, hoho.
Anywaaaaay....
Vi har haft det bra. Inte bäst men inte sämst heller. Vi har sett MASSOR och flygit ännu mer.
Jag ska skriva ner ett inlägg om det sen men hinner inte just nu för tydligen tror jag att jag besitter superkrafter.
Varför? Jo, för jag tog inte ledigt nu inatt vilket jag absolut känner att jag skulle behöva vara.
Vi åkte från Sao Paulo i lördags kl 14 och landade på Arlanda (efter ett flygplansbyte i Madrid) kl 13.45 igår. Och flygrädd som jag är så tyckte jag att jag skulle vara vaken och lyssna efter felaktiga ljud från planet hela natten...
Suck.
Nu kräver kidsen lite uppmärksamhet men jag återkommer snart!
Tack för att ni troget har stannat hos mig ♥♥♥
Nu flyger jag!
Va modäääärnt att skriva ett inlägg i framtiden!
När ni läser detta sitter jag på ett plan mot Madrid. Förmodligen har jag firat domedagen med några starka drinkar på Arlande så jag mår antagligen rätt ok just nu.
Eller är på väg att kastas ur planet - your pick.
Fast jag är rätt underhållande när jag är onykter så dom kanske anställer mig ist...
Håll tummarna nu, alla ni där ute i etern, att allt går bra. Jag vill komma hem till mina barn igen!!
Pssst... Ville bara nämna för er oinsatta att Edward och Bella (hallåå Twilight!) åker till Brasilien på deras honeymoon. Det är ju nästan en Jag mötte Lassie-varning på den va?!
Och jag FÅR tjata om Twilight för det är MIN blogg!
Puss på er, vi hörs igen. Hoppas jag....
Får man kräkas nu?
Å det grövsta.
Doktorns order
Kan inte sova. (jaja, det har bara gått några minuter sen jag postade inlägget där nere ↓ Nu ska ni inte vara så petiga)
Vad jag KAN göra är att prova mina nya sexiga strumpor

Som Doktorn rekommenderar. Och som är bra vid flygresor.
Jag gillar när det är klara besked.
-Ska du flyga? Ta på dom här! Basta! säger Dr Carlsson och pekar med hela handen (ja för visst liknar han Ingvar Carlsson litegrann, den gamle statsministern, you know?)
Bara för att han är så söt
Det här med att lära sina barn ett andra språk...
Iaf med Douglas. Wilmer var inte lika mottaglig när han var liten och nu förstår han bättre.
Senario 1.
Vi äter frukost och jag ska hälla upp juice till Douglas. Självklart lyckas jag välta glaset och svär väl ur mig nåt i stil med: Men va fan då.
Från ingenstans och helt korrekt placerat av ordet säger Douglas: -Helvete också!
Senario 2.
Katten råmar omkring härinne och driver mig till vansinne så jag jagar efter henne för att ge henne lite frisk luft. Både genom andning och genom flygtur.
Douglas följer jakten med spänning och ropar tillslut frustrerat (också här helt korrekt placerat): -Där mamma! Där är kattväven!
Här skulle jag kunna lägga in 43 andra senarion men jag tror ni hajjar vart jag vill komma...
Det är lite beklämmande, det måste jag ju erkänna men alltså... Dom här orden finns ju i Svenska Akademins Ordlista och då ska man väl använda dom? Eller har jag fel här nu.
Ok ok, just kombinationen av ordet katt och jävel finns inte men det visar ju bara på Douglas kreativitet och ordförståelse!
The one and only, Miss Lola i sin favvo-pose

(Ouzo, 42kg vovve, vågar inte lägga sig i sin säng när hon ligger där. Och hon ligger där jämt. Ouzo ligger på golvet bredvid...)
Who is the master?! haha
Nedräkning!
Helst av allt skulle jag vilja se den i natt på midnattspremiären men mitt biosällskap jobbar i natt

Jag ser så sjuk mycket fram emot morgondagen och kl 16 så jag snart smäller aaaav!
Nästan så att jag ser fram emot bion mer än resan

Fy, det är jättejobbigt att lämna dom hemma och som den domedagsprofet jag är så tror (vet?) jag ju att vi kommer dö på ett plan där någonstans mellan Brasilien och Uruguay. Bläääääää. Och hemma sitter två små killar utan nån av sina föräldrar i livet...
Neppeligen! Nu hade jag ju lovat att sluta tänka så, så då gör jag det nu.
Kan berätta att tjejen på Forex såg ut som en frågetecken när jag sa att jag skulle åka till Uruguay och ville ha lite av deras valuta.
-Eeeeh, jag har aldrig hört talas om nån som åkt dit, sa hon först.
Sen insåg hon att: -Nä, vi har inte deras valuta, det går inte ens att beställa.
Hahahaha. Galet.
Nu ska jag drömma om Edward ♥
Psst... kika in hos Sarah och kolla vad modiga Per gjort idag! Ponnyklubben saknar en medlem nu.... ;-)
Naturen är magisk
Ibland blir man mållös...
The Water from TSO Photography on Vimeo.
The Mountain from TSO Photography on Vimeo.
The Aurora from TSO Photography on Vimeo.
The Arctic Light from TSO Photography on Vimeo.
Har ni tid så gå in och läs vart allt är filmat och hur. Så himla coolt.
Nu dags att åka till jobbet
Obsessed much?
Den har en snurrande julgran, blinkande lampor och spelar julsånger. Högt.
Och det är inte ens december

Cowboy och... skandinavisk ursprungsbefolkning?
Haha, vi hade storstädninga av tomten idag och det som göms i stök kommer upp med irritation!
Jag hittade en säck med kläder och började rota. Tydligen kommer det från Janis mamma (hon är från norra Finland med sameblod i sig) och Wilmer blev överlycklig: Utklädningskläder!!!
Vi lyckades knåpa ihop det här:
Cowboy-utstyrseln är nog en gammal maskeraddräkt från Janis ungdom men jag tror sameklädseln är autentisk, det fanns en till, mer "vanlig" same"dräkt" i blått också men Dogge skulle ha: Jööd, mamma!
Hattarna kommer från den befintliga garderoben.
Visst blev dom tjusiga?
Don't you know I'm loco?
Saker som väcker obehag...

Där står han i godan ro med sin soptunna i hissen. Visslar kanske lite och tänker på vad han ska fixa till middag.
Vilken film han ska ladd.. HYRA senare.
Och så PANG!!!
Soptunnan fastnar i nån helt ologisk kant där i hisshacktet och helt plötsligt får han ovalt huvud och intryckt bröstkorg. Och fort som satan verkar ju hissen gå också eftersom han inte ens hann reagera!
Vi kan ju anta att det inte är så skönt, han kanske t o m är döende. Hur ska han nå nödstopp-knappen eller nödsignal-knappen och jisses, vilken ska man trycka på först där i soptunnepaniken?!
Den skylten väcker obehag.
Always look on the bright side of life!
Igår blev det ett sånt monsterinlägg så vi kör på lite lättsammare toner idag iform av en checklista!
¤ Sovmorgon till kl 08! √
¤ Glada barn √
¤ Kanonbra lekland i Arlandastad √
¤ Supernajsigt sällskap för alla i form av familjen Åhke och (nästan hela) familjen Kronesäter √
¤ Nöjdaste och tröttaste barnen √
¤ Tyst och harmonisk biltur hem √
Allt som allt en jättebra dag hittills!
Hysteriska dag!
Jag hinner nog med ett inlägg på denna magiska dag! 11 11 11!
Så vad har vi gjort den här dagen? Eller kanske jag ska skriva, vad har vi INTE gjort idag?
Håll i hatten nu, för nu blir det mycket text!
Vi är ju nere hos min mamma och Lars-Åke och min mamma är av den rastlösa typen. Det ska ske saker hela tiden helst.
Så vi började dagen med att åka tåg in till Stockholms city, för det tyckte mormodern var en passande sysselsättning för Tudor och Duracell och deras stackars trötta mamma (Douglas tyckte nämligen att denna magiska dag skulle börja redan vid 05), hehe.
Roslagsbanan+tunnelbana+promenad på Drottninggatan till Hötorget var planen.
Och HEY, när vi ändå har fullt sjå med att hålla reda på sagda batterier bland 3 miljoner främlingar, så kan vi ju ta och smita in till Buttericks, "för det gillar ju alla barn".
Jodå, mina gillade det med. Speciellt att pilla och ta på ALLT där inne. Besöket blev kortlivat som ni förstår.
Sen titta lite på Hötorget, fika på McD och sen göra ovan nämnda tur fast baklänges.
Minus Buttericks-besöket - tack och lov!
Hem till förorten för att äta luncha och slappa... Nej just det, sånt sysslar vi inte med. Efter lunchen (och en supersnabb dusch för mig) åkte vi hem till mellansyrran för att kolla på kattungen som inte är nån kattunge längre.
Också kortlivat besök pga många prydnadsgrejer och sur katt som tydligen inte vill bli buren i huvudet.
Hem till mormodern igen.
Slappa nu? Nä, nu kom Lars-Åkes barn med familj, vilket betyder att mina barn känns... ja ska vi säga mer livfulla än vanligt? Speciellt som dom andra barnen är väluppfostrade tysta typer som äter med kniv och gaffel och säger tack så mycket och får jag gå från bordet nu...
Men nu då? Jo, NU fick jag slappa. Kidsen fick mysa med mormodern och Lars-Åke och jag tog en tur till Norrtälje för att hänga med bästa Malin och Jörg!
Åh va jag hade mysigt. Vi lagade mat med anor från högstadiet och satt i deras superfina och alldeles nya kök i flera timmar (dom har inga andra rum klara än så vi hade eg inga alternativ, haha. Eller nu ljög jag för badrummet nere är klart så man kunde bajsa, det är en fördel efter mat med vitkål i...)
Men pju vilket långt inlägg. Men så var det en lång dag också!
I morgon vankas det roliga saker för kidsen iaf.
Nu ska jag försöka sova lite och sluta fundera på hur Sarah har det där hemma i Gävle....
God natt
Men guud vad jag gnäller!
Jag älskar ju faktiskt dom där skitongarna även fast man inte kan tro det ibland

Och när jag och Wilmer har bråkat så är jag alltid noga med att vi blir sams och pratar om varför vi blev arga *duktig mamma*
För det är ju nåt som kommer ut där på förlossningen, någonstans mellan slemmig bebis och äcklig moderkaka (Sarah - MKK!

Nåt som växer snabbare än bebisen och som stannar livet ut (antar jag iaf). Som kan lägga sig som ett svart skynke över föräldraskapet och skapa mer bekymmer än en tonåring. Som gör att man nästan får ångest så fort man bråkar lite på kidsen.
Som förstör mer än det gör nytta - obviously.
Det Dåliga Samvetet!

Ni föräldrar där ute hajjar direkt. Det TÄR på en ibland, suger glädjen ur mammarollen.
Den där "jag-borde-vara-en-supermamma-och-hinna-vara-bullmammasomhämtarbarnentidigtpådagisochhinnerskjutsa(OCHSTANNA)påallaefterdagisaktiviteter-porrigfru-städerska-ekonom-sjuksköterska-kockmedfantastiskarecept-jadajada-och-fixa-en-jävla-bra-kärriär-också-för-det-gör-ALLA-ANDRA-MAMMOR-känslan.
Ni vet...
Vi borde känna att vi duger men gör nån kvinna det eg?
Räcker det inte med känslan som kommer när barnen slänger sig om halsen på en och säger att dom älskar en?
Som faktiskt visar att vi duger.
Jo men det gör det, det jag bestämmer jag nu - punkt!
♥Underbara älskade rumpnissar♥
Byta miljö
(Fast först hann vi med ett rejält meltdown och blev försenade i 1 1/2 H)
Jag tänkte att lite miljöbyte skulle göra gott för både mitt humör och Wilmers öron.
Jag hade fel.
Eller jo, jag hade rätt att det blev ett miljöbyte men effekten av det uteblev.
Jag är fortfarande arg och Wilmer är fortfarande döv - suck...
När vi ändå håller på...
På tex om hur det kommer sig att kurderna är så förtjusta i Asiatisk och amerikansk mat? Så förtjusta att dom t o m får egen parkeringsplats.
Eller är det så att dom är så speciella (läs: galna) att dom måste ha egen parkering så dom inte blir hysteriska av hunger om det visar sig att alla parkeringar är upptagna?
ELLER går dom helt enkelt inte ihop med restaurangernas andra gäster av annan härkomst? "Kurderna till höger och norrmännen till vänster" så även på parkeringen?
Eller eller har dom bara kurdiska gäster här? Så skylten lika gärna kan sitta där menar jag...?
Varje natt funderar jag...
(tänk nu på mitt mellannamn *himlar lite med ögonen*)
Vi ska äta VAD, sa du?
Fniss fniss, sånt här är ju så roligt, speciellt när man har så låg humor som jag!
Ser ni det?
Bråkiga barn och bio
Wilmer vaknade på morgonen och hade ont överallt men främst i benen (hello växtvärk) så dom fick stanna hemma med mig (fanfanfanfanfanfanfan) Haha, nädå, jag var ju ledig så det var ju ok men lite irriterande när man har bokat grejer man ska göra...
Jag gjorde ett tappert försök att omvandla kidsen till små städrobotar men det var lönlöst så vi gick på promenad. Suck.
Om t o m lillebror 2,5år tycker att storebror grinar hela tiden, då kan det fasiken inte bara vara jag som är oresonlig.
Så vi åkte till IKEA och käkade ist. Man vet att man är där och käkar för ofta om man vet vart dom gömmer fjärrkontrollen till TVn i lekhörnan i restaurangen - just saying...
Sen fortsatte dagen i samma anda ungefär - jadajadajadajadajadajadajada
Men kvällen var MIN! JAg mötte upp Anna-Karin på stan för fika och bio, jag älskar såna här kvällar. Bara sitta och snacka skit och sen mysa ner i biomörkret.
Jag har två kompisar som är mina biodater oftast. Anna-Karin och Sarah och det är tur det för jag och Sarah ser filmer jag VILL se, som jag har längtat efter medans Anna-Karin får mig att se filmer jag INTE vill se men som oftast visar sig vara bra ändå, haha.
Som den igår. Den ville jag verkligen inte se men jahopp, den var riktigt rolig faktiskt. På ett sånt där IQ-befriat sätt...
Inte lätt att vara en hypokondrikers barn
Och jag googlar och googlar.